Billig konst?

För att uppmuntra folk att köpa konst, och för att vara rätt säker på att folk köper konsten som vi visar på vårt lilla galleri, så kom jag på den inte helt originella men väldigt tydliga idéen att ha en utställning där temat är priset på konstverken. 500kronors-konst helt enkelt.
Men det kan ju redan vara svårt att sätt priser på sina verk, hur gör man då tvärtom?! Hur mycket vill jag lägga ner på ett verk som sedan säljs för en femhundring?
Jag tänkte att jag skulle försöka göra en serie teckningar och det blev fåglar målade i kinesiskt tusch. Roligt att göra och ett ganska roligt resultat tycker jag själv.
Utställningen nämndes i dagens Hallandspost och i förmiddags hängde galleri-gästera på låset!

Fler bilder på facebook

Galleri 70

Hitta dit

 

teckningar

Jag studerade grafisk design & illustration på konstfack för vad som nu känns som evigheter sedan (Jag tog examen 2003). Jag arbetar från och till med olika projekt men någon portfolio-hemsida har det aldrig blivit. Om man ändå skulle vara intresserad av att se några smakprov på mina illustrationer så kan man hitta mina teckningar på tumblr.
Självklart kan man också använda sej av mina bilder under Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 2.5 Sverige (CC BY-NC-SA 2.5)

KONST500

Alla ska ha råd med äkta konst hemma. Därför ställer Galleri70 i Halmstad nu ut en samling verk som du kan ta med dej hem på en gång, för det fina priset 500 kronor styck! Alla pengarna går rakt ner i fickan på konstnären själv.
Här är länken till facebook-eventet om du vill veta lite mera.

marjane satrapi

Marjane Satrapi är en Iransk konstnär som numera lever i Paris. Jag upptäckte hennes serie ”Persepolis” i bokhyllan hos en vän och har sedan dess följt hennes arbete. Hon berättar självbiografiskt och allmänbildande om sin uppväxt i Iran under den Iranska revolutionen. ”Persepolis” har även blivit en animerad långfilm.
Du kan köpa hennes böcker på svenska via Ordfront förlag.

film om gatukonsten i sverige

Den 26e november ska vi ha filmvisning på ungdomshuset där jag jobbar. Det blir filmen ”Rätten till staden”. Kolbjörn Guwallius som gjort filmen kommer och berättar. Det ska bli så spännande! Jag hoppas att vi får igång lite samtal om kreativitet, gränser, etik & moral.

ren konst

Clean Art eller  Reverse Graffiti har nog mest uppmärksammats på grund av Moose, en brittisk graffiti-konstnär (och musikpromotor) som startade Reverse Graffiti Project. Egentligen är det ju en simpel teknik och många av oss har nog skrivit nåt roligt med ett finger på en smutsig bil eller på ett lika skitigt fönster. Tekniken har på senaste tiden blivit ett populärt sätt att göra reklam. (Det är ju ett ganska ekonomiskt och miljövänligt sådant, då man inte gör av med papper och tryckfärger.)
Som en form av gatukonst får man nog säja att det är ganska provocerande. Det skulle ju inte gå att göra några större avtryck om väggarna som konstnärerna arbetat på hade varit rena och fria från åratal av avgas-beläggningar!

san francisco/ foto: Dennis Yang (creative commons)

Arte Menos Poluição / Alexander Orion

pixelkonst

Pixelkonst är bilder som byggs upp på pixelnivå på datorn, till exempel grafik till äldre dataspel. Det kan också skapas med en hög av rubiks kuber, med korsstygnsbroderi, med magneter på en bil, eller som en del av gatukonsten.
Första gången jag så något som var gjort på det här viset var det när jag hörde talas om SpaceInvaders som arbetar med traditionell mosaik på ett otraditionellt sätt. Sedan dess har jag råkat på mer och mer kreativa lösningar. Graffiti är verkligen inte bara dyra sprejburkar längre. I Danmark härjar till exempel ett gäng tjejer som kallar sej the Oeps Crew, som arbetar med pärlplattor. Jag undrar när gatukonsten kommer till min lilla stad…

oeps crew

zelda, melbourne / pic: PlanksAndSticks

Street Art, New York City / photo, CC: Nick Gray

robert crumb

Om jag nu ska blogga om illustration och sånt som inspirerar mej så måste jag ju berätta om serietecknaren Robert Crumb.
Robert Crumb är en udda karaktär och kanske får man ett hum om hur han blev den han är när man ser dokumentären om familjen Crumb (Crumb; weird sex, obesessions, comic books and all that jazz) av Terry Zwigoff...
Fritz the Cat & Mr. Natural är kändisar för många och det var väl så mr Crumb slog igenom, där nånstans i kalifornien, nån gång i mitten på 1960-talet. Sedan dess har han uppmuntrat och inspirerat många serietecknare som inte känner för att berätta om superhjältar.
Sedan ”cartooniga” Fritz & Mr Natural har Robert Crumb utveckat ett detaljerad och ”realistiskt” manér. Han ritar och berättar självbiografiskt, politiskt, sexfixerat, roligt och skruvat. Han har en spännande musik smak och ett stort intresse för jazz.
Kultgubben arbetar fortfarande aktivt och bor numera i Frankrike tillsammans med sin coola fru, Aline Kominsky som även hon är en intressant tecknare av alternativa serier.

janis joplin / robert crumb

mr natural / robert crumb

gör nåt med händerna

Kanske har ni hört talas om projektet 365 saker du kan göra… Igår sprang jag på ett komplement till den sidan: 365 saker du kan slöjda. En nystartad blogg med inspirerande inlägg om inte alltför komplicerade projekt att skapa själv. Roligt initiativ! Mer sånt.

Julie från Kanada

Tecknaren och konstnären Julie Doucet publicerade först Dirty Plotte som ett fanzin, men snart gav serierna ut på det Kanadensiska, alternativa serieförlaget Drawn and Quarterly. De ganska humoristiska historierna upplevs dokumentära och handlar ibland om drömlika vardagliga händelser, sex, våld, mens, smuts och genusfrågor.

Nuförtiden hävdar hon dock att hon pensionerat sej från att producera långa serier och hänger sej istället helt åt collage-konst och linoleum-grafik istället.